För att ställa de långa avstånden här i Australien i ett lite bättre perspektiv skall jag berätta följande om en mycket stor gård. Lantbruk heter “farm”, men ett mycket stort lantbruk heter “station”. Detta är en berättelse om hur det kan vara på “a Station”.
Vi träffade Robyne och Barry på en camping som berättade detta. Om Barrys bror o svägerska.
Från huvudvägen svänger du in vid en skylt som säger 75 km Milgun Station
Milgun Station ligger cirka 1000 km in i WA (Western Australia) sett från Perth. Den, som alla gårdar har sin egen generator för elektricitet och vindmölla som pumpar upp vatten. Men det mesta vatten kommer från regn och samlas i vattentankar, som också alla har som bor utanför samhällena och städerna. Brian, fru Maryanne, barnen Andrew och Michelle bodde här i 30 år.
Gården är på 1 miljon tunnland. Tanken svindlar. Men du läste rätt, en miljon tunnland!
Gården hade cirka 8.000 Droughtmaster Brahmer Cross Cattle, som ursprungligen kom från Afrika. De är lämpliga för tufft klimat med mycket värme dagtid o kalla nätter och framför allt ihållande torka. Dessa kor exporterades levande till bl a Malaysia och Egypten.
De hade också 30.000 får, men de dog i torkan.
Barry o Robyne besökte brodern och hans familj i 3 veckor i december för några år sedan och det var upp emot 46 grader vissa dagar.
Dagen startar vid 5 tiden på morgonen med hushållssysslor inklusive bakning av dagens bröd. Vid 10 tiden flyttade man ut till ett ”shed”, skjul, skulle man kunna kalla det, gjort av starkt gräs, och hade vattenledning som droppar vatten för att hålla allt och alla så svalt som möjligt.
Där inne fanns också bord o bänkar och på en hylla uppe vid taket hängde kött för att hållas svalt. Där stannade man till kl 9 på kvällen. Efter 9 var vattnet i vattentanken så pass svalt att man kunde duscha. Sedan sov man på en bädd under stjärnorna och med myggnät över. Men Robyne sa att hon inte kunde sova så bra med tanke på alla ormar. Under de 3 veckorna dödades 3 ormar….
Till sin hjälp hade Brian 12 st fullblod Aboriginer. För att samla in korna var de borta i 3 månader i taget. Sov på marken. Fick ingen riktig kläm på hur de hanterade maten, men det fanns hus ute på ägorna….
Att samla in korna för transport vidare med båt gjordes antingen från hästryggen, motorcykel eller små flygplan. De kor som hade förvirrat sig in på grannens ägor tillhörde dom. Vise versa, tillhörde Milgun Station. Man hade inga stängel…..
På gården, i egna hus som tillhandahölls av ägaren, bodde dessa 12 Aboriginer med sina familjer. Han som var förman kom ibland och berättade sina Dream time stories. Robyne upplevde dessa stunder under stjärnorna som helt fantastiska, spirituella.
Barnen gick i School Of The Air från 5 års ålder till 12 år, som alla barn gör på landsbyggden. (se min blogg från Brokenhill) Därefter gällde internat i Perth tills de var 18 år.
Alla förnödenheter, såsom mat, post, allt för gården flögs in med hjälp av The Flying Doctor. Han brukade stanna några timmar. Middag och lite allmän uppdatering….
Brian och Maryanne kunde också via kommunikationsradio och instruktioner göra vissa operationer om det behövdes, tills The Flying Doctor kunde komma o hämta patienten och flyga in till sjukhuset. Alla dessa sjuktransporter var gratis.
Brian och Maryanne sålde gården förra året och har köpt en mindre gård nära Geralton, som ligger vid kusten, där deras barn är gifta och bor med sina familjer. Denna gård är på bara 200 tunnland och har 200 kor.
Så här ser korna ut, nåja detta är nog en kalv. De finns också i brunt och svart. De svarta har en päls som är blank och skiner som siden.